Upplysningen
Under upplysningen präglades samhället, kulturen, filosofin och litteraturen av tanken att människor skulle utbildas, upplysas, och därigenom bli kritiska och delaktiga i samhällsutvecklingen. Litteraturen skiljer sig inte så mycket från franskklassicismen med avseende på att människan skulle styras av sitt förnuft men där emot kraftigt mot renässansen som utmärkte sig genom dikter och inspiration från skönheten och ungdomen.
Under tidsepoken var obligatorisk läsundervisning vanligt i Europa vilket ledde till att även ”vanligt folk” lärde sig att läsa, som hantverkare, tjänstefolk och kvinnor till skillnad från tidigare då det i princip bara varit präster, adeln och det högre borgerskapet som besuttit kunskaperna. Det var dock inte många som hade råd att köpa sina egna böcker men snart började privatpersoner öppna lånebibliotek. Det var även mycket vanligt att man träffades på kaféer och diskuterade böcker, tidningar och nyheter som man tagit del av. Det som lästes av allmänheten var spådomsböcker, almanackor, böcker om hälsa, uppbyggelselitteratur och spännande hjälte berättelser.
Enligt mig är det viktigaste och mest typiska verket för upplysningen Encyklopedin, på franska Encyclopédie ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers (Encyklopedi eller logiskt lexikon över vetenskaperna konsterna och yrkena). Grundstenarna i epoken utgörs av människans ökade tro på naturvetenskapen och ökade misstro mot kristendomen. Därför är det inte svårt att tro att en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv gavs ut under denna period. Encyklopedin sammanställdes av fransmännen Denis Diderot (redaktör) och Jean le Rond d’Alembert (skribent och filosof). Den grupp författare och filosofer som förutom Diderot och d’Alembert bidrog i skrivandet av Encyklopedin kallas encyklopedisterna. Hit hör bland annat Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Jean-Jacques Rousseau och Voltaire (eg. François-Marie Arouet). Montesquieu skrev om politik, Rousseau om musik och Voltaire om i princip allt mellan himmel och jord. Det fanns ytterligare skribenter som skrev om kemi, ekonomi och samhällsförhållanden. [mp3lemon.net] Adam_Sandler_-_14_-_At_A_Medium_Pace.mp3 | Verket riktade sig till vetenskapsmän i Europa. Syftet med att skriva en Encyklopedi är kanske självklart och tydligt i dagens samhälle men jag tror att Diderot och d’Alembert både hade tydliga och dolda syften när de gav ut sitt verk, det dolda kanske känns självklart för oss idag men var kanske inte lika självklart då. Det tydliga budskapet var att verket skulle vara en samlad plats för kunskap och framsteg inom vetenskapen människan gjort. Hantverk och praktiskt arbete fanns också med. Verket hade alfabetisk ordning och alla artiklar var nyskrivna. Men det fanns även ett intellektuellt program bakom litteraturen och förutom den alfabetiska ordningen följdes även en systematisk struktur. Efter varje artikel angavs vilken så kallad disciplin ämnet tillhörde. Disciplinerna fanns utritade i det så kallade vetenskapliga trädet som sammanställde all kunskap. Encyklopedin var utmanande mot både kyrka och stat. d’Alembert inleder första bandet genom att skriva om upplysningens idéer som en del ut av ett filosofiskt program och ett kunskapsteoretiskt program där kunskapsträdet går under. Det är detta som enligt mig utgör det dolda och huvudsakliga budskapet, att helt enkelt föra upplysningens tankar och idéer vidare. Hur dolt budskapet egentligen var kan diskuteras men skribenterna fick trots allt fick vara försiktiga med hur de uttryckte sina tankar och det krävdes ett antal rätt kontakter för att inte hamna i för djup knipa hos kyrka och stat. Något som är viktigt att komma ihåg är trots kritik mot kyrka och präster kritiserades aldrig Gud. |
